De ursprungliga av Cecilia Larsson Kostenius, Visto förlag, 2017
Första boken i serien De fem elementen, skriven av en Bodensare.
Kriget är nära förestående och världen hotas av död och undergång men många har inte en aning om detta, så när en inkallelse till Eldkungen kommer till alla för att ansluta sig till kungens armé och träna inför kriget så ställs man inför faktum, krig.
Tretton år tidigare spred virusgudinnan en pest som dödade de flesta människor och nu måste de som överlevde träna sig tillsammans, för bara då kan man besegra virusgudinnan.
Det är Jordens barn Odal, luftens barn Svala, vattnets barn Pål och eldens barn Regina i kampen mot det femte elementet virus. Alla fyra element har varsin gudinna som är halvsystrar till virusgudinnan. Väl hos Eldkungen får de träna och utvecklas och lära sig att dra nytta av varandras egenskaper.
Hur började detta? Jo, Den allsmäktiga urmodern Yaiya besegrar jättarnas allfader genom att anta formen av en jättinna och förföra honom, sedan döda honom och av sin fysiska jättinnakropp skapade hon Manhem. Köttet blev jorden, blodet blev vatten, andetagen blev luften och hjärtats värme blev elden osv. Yaiya blev havande efter natten med jätten och födde Oraina som blev härskare över de orena raserna, som inte tillhör något av de rena elementen.
De olika rena elementens folk är, nomerna(jord), samandrar(eld), sylferna(luft) och undierna(vatten) och här får jag direkt en bild av Hogwarts med de fyra elevhemmen, på ena sidan och Voldemort på den andra, där eleverna får lära sig magi på olika sätt. Tänka på något positivt och mana fram din Patronus eller Nimbus. Det blir lite för mycket liknelser fast med andra namn. Språket flyter inte och jag upplevde den jobbig att läsa. Har man inte läst en massa fantasy innan denna kan man nog uppleva den som just fantasy med en ny värld, ny skapelse, nya namn och egenskaper. Detta är första delen av fem…och det skall bli intressant och se om det håller hela vägen, just nu är jag tveksam, kanske en karta över ”världen” kunde hjälpa mig. Och det är alldeles för mycket beskrivningar hela tiden.
Svag 3:a // Maria E