Lyckliga gatan av Liza Marklund, Piratförlaget, 2013
Hur länge kan man hålla uppe sin fasad över att allt är bra? Nora som, på ytan, verkar vara en vanlig hemmafru inser att hennes makes fasad håller på att rasa och med hans även hennes.
Maken Ingemar hittas svårt misshandlad i hemmet, barnen är hos hans syster och Nora är försvunnen, vad har hänt i det fina området Solsidan och hur väl känner grannarna varandra?
Chefredaktören på Kvällspressen utsätts för näthat rörande ett gammalt scoop som gjorde att han fick journalistpriset, allt är fejk…eller…Anders Schyman berättar för Annika Bengtzon och hon får till uppgift att släppa misshandeln och undersöka om Viola lever eller är död. Analytikern Nina kommer i kontakt med Bengtzon igen och nu börjar vissa saker klarna, till och med en misshandlad uteliggare kan passa in i pusslet.
Jag tycker om att läsa Marklunds böcker men jag känner att denna är lite för invecklad och långsökt. Men ändå lockas jag att läsa vidare. Jag saknade Nora i boken för att få den vinklingen. Att dessa alla olika händelser hör ihop och lyckas kopplas ihop är helt otroligt, egentligen, men samtidigt lite fascinerande att det går att hitta på en sådan story. Påminner lite om I tystnaden begravd av Tove Alsterdal där många till synes olika händelser kopplas ihop. Marklunds avslut gör mig lite besviken med många lösa tåtar.
3:a // Maria E
Lyckliga gatan
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.