Ett stulet liv av Jaycee Dugard, Norstedts, 2012
Jaycee Dugard är 11 år då hon kidnappas på väg till skolbussen, juni 1991.
Vad gör man som 11-åring? Hon är rädd, skrämd till tystnad, vet inte var hon är eller varför allt detta händer henne. Vad gör hon? Hon stänger av och kopplar in överlevnadsmode.
Kidnapparen, Philip, verkar oerhört störd och styr även sin fru Nancy med hot och våld. Det tar inte lång tid innan Jaycee, som numera kallas Alissa, våldtas om och om och vid 14 års ålder föder hon sitt första barn, tre år senare sitt andra. Allt detta medans hon lever gömd i en trädgård bakom ett hus och ingen anar någonting…
Philip tar droger, skyller på änglar, läser Bibeln, ber om ursäkt, går i terapi och har övervakare och ändå är det ingen som märker något medan Jaycee överlever och älskar sina barn.
Inte förrän i augusti 2009 avslöjades allt när Jaycee Dugard och hennes döttrar tillsammans med en man vid namn Phillip Craig Garrido klev in på kontoret hos en övervakare i Kalifornien. Deras underliga beteende väckte misstankar, som så småningom ledde fram till det ofattbara avslöjandet: att det var den sedan 18 år försvunna Jaycee Dugard som dykt upp på kontoret.
Nu börjar en lång tid av att ta igen allt som var stulet.
Boken är skriven som det är/var och kan upplevas förvirrad, men vem skulle inte vara det i liknande situation. Sanningar och lögner blandas i Jaycees verklighet och ingen förklaring är den andra lik. Vilket helvete det måste ha varit och precis som i Österrike och familjen Fritzl har inte en enda granne noterat något, är det möjligt? Nä, vi måste börja se mer och inte bara titta.
3:a // Maria E