Korparna

Korparna 001

Korparna av Tomas Bannerhed, Weyler förlag, 2011

2011 års Augustprisvinnare…jag har roat mig lite med att försöka läsa några av dessa vinnare och den här var en klar besvikelse. Vemodet och ångesten ligger som en blöt filt över denna berättelse om Klas som är 12 år och börjar förstå att han kommer att få ta över gården efter sin far som tog över efter sin…och aldrig skall lidandet ta slut. Pappan har ångest över det mesta, blivit oense med grannarna och står därför utan hjälp. Han blir inlagd, dvs frun lägger in honom och viss bättring sker. Medan pappan är borta kommer Alvar och hjälper till och det är då det sipprar in lite ljus i deras liv. Lite ljus kommer också via Veronica, men hon är inte alls på samma våglängd som Klas, som i sin tur flyr gården till förmån för ”sina” fåglar.

Under ett åskoväder stänger pappan in sig i pannrummet och mamman som hållit upp humöret tar med sig barnen ut i bilen och berättar för den om då hon var liten, allt medan åskan går…”vet ni hur stjärnorna har kommit till? Jo, det är vår Herre som blivit gammal och går med käpp och för var gång han sätter ner käppen blir där ett hål i himlen och det är ljuset från andra sidan man ser”. Det tyckte jag var mysigt och fint sagt!

Tung och lite seg barndomsskildring som inte kommer i närheten av Svinalängorna.

2:a / Maria E

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s