Drakmånad av Åke Edwardsson, Rabén&Sjögren, 2006
Detta är fristående fortsättning på Samurajsommar och jag tycker att jag förstår bra trots att jag inte, ännu, läst den förra boken.
Drakmånad utspelar sig under hösten, i tidigt 60-tal( tror jag), kan inte riktigt greppa detta tiden men barnen heter Kerstin och Kenny( Tommy), bägge 12-år, och ingen av dem har bra hemförhållanden. De träffades på kollo förra sommaren och nu får Kenny reda på att Kerstins lillebror flyttats till deras farmor. Varför förstår Kenny då han ser Kerstins mamma ragla omkull i hallen, full.Själv vet han inte hur han skall få igång sin mamma som bara ligger i sängen. En dag berättar rektorn att mamman har begärt att få bli vårdad och är nu inlagd på sjukhus (dårhus) och att de skall försöka placera Kenny någonstans under tiden.
Panik på två täter gör att barnen tillsammams rymmer/flyr för chansen att de kommer nära varandra vid en fosterhemsplacering är osannolik.
Men det går fort att få ut efterlysning och det är inte så lätt att hålla sig undan…inga mobiltelefoner, ni vet, och alla har inte ens fast telefoni hemma.
Boken var lätt att läsa och språket flyter på fint. Det är en fin balansgång mellan vilka vuxna skall man lita på och vilka inte. Kenny har bra magkänsla men visst kunde det gått fel.
Klar 3:a