Under tiden av Katarina Bjärvall, Ordfront, 2008
Slumpen är ingen tillfällighet hade också kunnat vara titeln på denna bok för här är det sju personer som kommer att knytas ihop i en väv som ingen kunnat ana några dagar innan.
Det är Linnea, 15, och hennes mamma Dagny. Dagny är ensamstående och Linneas pappa finns bara på ett foto vid hennes säng. Ett foto som togs i fyllan på finlandsfärjan. Det är Sten och hans pensionerade pappa Sigward. Sten är elak och det är han för att Sigward inte har varit snäll. Det är Newroz som är sambo med Roni men är gift med Ronis bror Zinar, för att han skall få stanna i Sverige.
Samtidigt som Linnea tränar fotboll och låter en ”gubbe” på läktaren hålla mobilen medan hon slår straffar, berättar Sten för pappan att han är bög ( på skämt). Newroz är ute och springer innan hon går hem till Roni och Dagny ringer till Linnea och en man svarar…
Pappan blir förfärad/förbannad och rusar ut, Dagny blir rädd och vill hämta Linnea, nu, och Newros ser kollisionen. Dagny smiter…
Boken har många bottnar och lämnar fler frågor än svar då man läst ut den. Varför gjorde vi si eller så och varför valde vi att göra eller inte göra det svåra valet? Vi är alla knutna till varandra på olika sätt fast vi vet bara inte om det ännu.
3:a / Maria
Hobbybibliotekarien 