I gryningen tror jag att mamma skall väcka mig av Christina Wahldén, Rabén&Sjögren, 2010
Min systers dotter har många pappor av Christina Wahldén, Rabén&Sjögren, 2011
Hur skall vi någonsin kunna förstå krigets vansinne och smärta? Jag har tidigare nämnt att jag läst krigsskildringar av många olika författare, bland andra Peter Englund, Elsi Rydsjö och Mats Wahl. Allt som kan räknas till Stridens skönhet och sorg, för att nämna en titel av Englund, saknas fullständigt i dessa två böcker som skildrar kriget i Kongo från två flickors synvinkel.
Ombeni som bor med sin mamma och pappa och de syskon, av 13 födda, som fortfarande är i livet. Det år hon fyller 16 kommer rebellerna till byn och utplånar i stort alla. Pappan, mamman, lillebror, 12 år, dödas direkt framför dem och Ombeni, Isabelle, 15 och Maua, 13 tas till fånga av rebellerna. Våldtäkter och misshandel sker hela tiden och hoten om att dödas eller att själv måsta döda en syster hänger som en slöja över allt. En dag under en fyllefest skickas Ombeni ensam till kallkällan och tar då chansen att fly. Systrarna tror hon dödats av rebellerna. Väl i hembyn ratas hon och flyr vidare till ”stan” där hon så småningom kommer i kontakt med nunnan Anne. Syster Anne hjälper till med en resa till Sverige…
Inget är lätt i Sverige och ingen förstår. Det blir bättre och bättre och efter fyra år kommer en kvinna från samma land som visar sig vara lillasyster Maua. Maua har varit fånge hos rebellerna i 3 år, fött två barn, varav det första dog men det andra lever och finns med till Sverige. Efterhand får Ombeni kontakt med sin syster…även psykiskt.
Hur skall vi kunna förstå, det finns inte ord nog i boken för att beskriva det helvete de båda systrarna, tillsammans med många andra flickor och kvinnor i Kongo fått gå igenom. Det mesta står mellan raderna. Englunds bok är på 600 sidor men dessa två tillsammans är på 270 sidor och allt är fasansfullt. Dessa böcker kan skapa förståelse för dessa flickor men förstå…näe, det går nog inte att förstå…
Böckerna får 4:a för viktigt innehåll- Krig är inte vackert!
/ Maria E