Boktjuven

Boktjuven av Markus Zusak, B Wahlströms förlag 2008.

”När döden berättar en historia måste du lyssna” så står det på framsidan av boken och det lockade mig lite.

Historien utspelar sig i Tyskland under ww2 och döden är ständigt närvarande. När boken börjar är Huvudpersonen, Liesel, bara nio år och blir fosterhems placerad för att överleva. Föräldrarna har förts till koncentrationsläger och lillebror är död. På väg från lillebrors begravning stjäl hon sin första bok, eller hittar och behåller, kanske är mer rätt. I sin nya familj, sin nya skola och i sitt nya kvarter är allt inte så lätt. Men hennes ”pappa”, Hans Hubermann, hjälper henne med oändligt tålamod och kärlek vilket hennes ”mamma”,Rosa, också gjorde på sitt sätt. Liesel lär sig läsa och skriva i källaren och bakom mörka gardiner. Bokbålen brinner men en bok undkommer… Varken Hans eller Rosa Hubermann är sanna Nazister och de hjälper också en god väns son Max undan förföljelse en tid, med alla risker och tystnad det innebär.  Liesels bäste vän Rudy, några hus längre upp på gatan är hennes följeslagare genom boken på gott och ont, men hon hann aldrig säga hur mycket hon älskade honom innan det var för sent…

Orden, Liesel älskar och hatar dem, när hon väl lärt känna dem. Människor dör på grund av ord, människor överlever tack vare ord och det var just de ännu oskrivna orden som gjorde att Liesel överlevde då hennes gata utplånades i ett bombanfall som inte föregåtts av sirener. Men böcker är dyra och svåra att få tag på om man inte vet var de finns, och det vet boktjuven.

Naturligtvis slutar det inte lyckligt, eller det kanske det gör vid närmare eftertanke, jag fick ju ta del av historien men att man hittar boken bland barn/ungdomsböcker gör mig lite förvånad. Visst är det ett barn i huvudrollen men that´s it. Boken är för alla och lite likt Anne Franks dagbok gömmer den små pärlor, tankar aldrig sagda, känslor aldrig uttalade men också vanmakten av att inget kunna göra utan bara stå och se på.

Hela boken utspelar sig som film inom mig medan jag läser och allt är svart/vitt. Inga färger tränger igenom bokens pärmar och fast borgmästarinnans gula klänning beskrivs i detalj ser jag den ändå bara i svart/vitt.

Jag ger boken en stark 4:a

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s