Järnblod av Liza Marklund, Piratförlaget, 2015
Jag vet inte riktigt vad jag skall tycka om denna bok. Den är lätt att läsa och språket flyter fint men någonting fattas, har Marklund tröttnat på Bengtsson? Annikas syster Birgitta har försvunnit och ett SMS på Annikas gamla telefon gör henne orolig och hon tvingas kontakta sin mamma som alltid beskyller henne för allt, alltid, så även nu. Missbruk och misshandel och krossade drömmar är ingen bra kombination. Analytikern Nina börjar gräva i misshandeln av uteliggaren och några försvunna personer och ett DNA spår som nästan stämmer till 100%. Hon bestämmer sig för att kontakta systern till den misstänkte mördaren och på psykhuset, där hon finns, får Nina en överraskning; det finns två gärningsmän som är samma person. Nina åker till Spanien för att höra om olyckan för 20 år sedan samtidigt som Annika far till Hälleforsnäs, den gamla bruksorten där de växte upp. Exmaken Thomas är bitter och deppar över sin krok och över att Annika träffat en ny. Schyman tvingas lägga ner papperstidningen.
Visst knyter Marklund ihop ett och annat i intervjun av Bengtsson men mycket lämnas osagt, och så är väl världen. Men vad tänker Thomas göra? Han ser intervjun i TV och får där höra att Annika gift sig och tagit efternamnet Hallenius och till råga på allt är gravid…
Inte Marklunds bästa, men den sista med Annika Bengtsson
3:a // Maria E
Järnblod
Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.