Kategoriarkiv: Okategoriserade

Amerikansk Jord av Jeanine Cummins, Bazar förlag, 2020
På baksidan står det: ”Amerikansk jord är en bok du aldrig glömmer. En skrämmande aktuell och fullständigt uppslukande roman om en mor och en son på flykt” och jag har hört jättemycket positivt om denna bok som handlar om bokhandlaren Lydia och hennes som Lucas flykt undan kartellen i Acapulco. Lydia har nog varit skonad affärsidkare då ledaren för knarkkartellen Los Jardineros var en omtyckt kund i Lydias bokhandel, innan hon visste vem han var och medan hon nästan var hemligt förälskad i honom.
Nu har han visat sitt rätta ansikte. Som hämnd för ett avslöjande reportage, har hans män dödat hennes journalistmake och ytterligare 15 familjemedlemmar, hemma hos dem på en fest. Endast Lydia och den åttaåriga sonen Luca undkommer då nästan av en slump. De flyr, först på måfå, sedan norrut. Ingen undkommer kartellens hämnd, de finns överallt och Lydia har alltid ett öga öppet. De slår följe med två unga flickor från Honduras där Soledad har gjort en massa saker för att skydda sin pappa och syster från det hon varit med om. Men då systern Rebecca tycks ligga i farozonen flyr de. Men inget är enkel, vem kan man lite på och vem skall man akta sig för? Gränsen är knivskarp och utkomsten livsfarlig men de möter också barmhärtighet och medmänsklighet.
Ja, boken handlar som helhet om flykten och utsattheten och alla de risker man är villig att ta men också på tillbakablickar, hur hamnade vi här? Jag blir inte riktigt klok på Cummins då vi oftast är med Lydia och Luca men då och då med andra personer. Jag blir definitivt inte klok på matematiken; skall man skriva siffror måste de vara korrekta. På baksidan står det: ” Mer än 200 mil om dagen måste de lägga bakom sig…innan de kommer till USA”.
Det är 250 mil mellan Acapulco och Tucson, om de menar 200 miles om dagen är det 32 mil/dygn som de skall färdas. På sidan 166 har de hunnit 451 km på sex dagar, dvs ca 75 km /dag. Slutligen nämns siffrorna 4232 kilometer från massakern, men var är de då? Kanske bor de hos flickornas kusin Cecar i Maryland och då blir avståndet ett annat. Ja, ni ser vart jag hamnar då jag inte till hundra procent tycker det är bra. Lite för mycket flyktstrapatser. Jag kan ju lugnt stryka Mexiko på turistlistan. Tycke bättre om Flykten från läger 14. Men det är en helt annan flykt
Boken får en 3:a // Maria E

Sanning, lögn och konsekvens av Maria Adolfsson, Wahlström&Widstrand, 2025

Adolfsson har lämnat Doggerland och är nu i verklighetens Stockholm och vi möter Astrid Lindäng som alltid har gjort rätt för sig, på jobbet, i familjen, i samhället, och nu står i tingsrätten och döms till dagsböter och en stark rekommendation att söka någon form av aggressionsterapi.

SUCK, tio entimmarsbesök hos terapeuten, en form av korttidsterapi och nu gäller det att väga orden, tänker Astrid, att bara säga sanningen är bra, inte ljuga. Men måste man berätta allt?

Efter att maken lämnat henne, oväntat plötsligt väljer Astrid att gå ner till sjön istället för att krypa ner i sängen och grina. Flytande på rygg funderar hon på att sjunka men låter bli och överraskas av regnet som tilltar och simmar till stranden, blixten står ner. Obra att vara vid vattnet hinner Astrid tänka innan blixten slår ner henne och inget blir sig likt efter det.

Villan i Nacka får du ta, jag tar sommarstugan säger maken, barnen är ju myndiga så vi kan båda gå vidare med våra liv. Vad fan är det som händer? Astrid börjar fundera till på det som hänt och ju fler lögner hon inser att hon fått eller godtroget matats med i sitt liv står det allt klarare vilka konsekvenserna måste bli.

Gamla väninnan Klara kontaktas och här sätts gammal vänskap på prov och återupptas tack vara det som fick Astrid att en gång hata Klara och sluta vara med henne; Astrids morfar. Klara och morfadern hade en djup vänskap baserat på konstintresse och Astrid blev avundsjuk. Nu stöttar Klara Astrid med kunskaper om vad som försvunnit ur hennes hem innan maken tog ut skilsmässa. Värderingsmannen var en nyttig person att fråga.

Jag har ju lästa alla tidigare Doggerlandböckerna och gillar Adolfssons språk. Denna bok är inget undantag, jättebra, igenkännande och rolig i sin tragiskhet. Kan känna hatet och hämndbegäret hos Astrid då sanningen sakta går upp för henne och planerna smids.

Klar 4:a // Maria E

Fourth Wing av Rebecca Yarros, Gondol förlag, 2023 (svensk utgåva)

Empyren 1- Flyg. Eller. Dö

Riktigt bra romantisk fantasy. Det blir inte alltid som man tänkt, särskilt inte för Violet Sorrengail. Hon trodde hennes ”karriär” var skrivare och har också uppfostrats bland skrifter och böcker till en sådan. Men hennes mor har andra planer och Violet sätt på den tuffaste av skolor för att bli drakryttare. Jag kommer att dö, tänker Violet, eller dödas, just för mitt namns skull. Men då hennes barndomskompis hela tiden försöker förminska henne och få henne att hoppa av och gå till skrivarskolan istället, blir hon både ledsen och förbannad över att han inte tror hon skall klara det, ger hon sig fan på att göra just det, klara sig och bli drakryttare. Döden är alltid närvarande men värst är det med Xaden, som är tredjeårselev, helt skoningslös men också jävligt snygg. Dagarna går och med list och träning klarar hon att överleva varje dag och de olika utmaningarna tack vara ett hon ofta tänker ”utanför boxen”. Hon väljs sedan ut av två drakar, vilket är ovanligt och den drake som väljer henne är också ihop med Xadens drake. Och dör man dör draken med och en drake kan inte vara utan sin partner länge utan att också dö. Därför ”sitter” Violet och Xaden ihop vare sig de vill eller inte. MEN DE VILL. Efter ett tag förstår de båda fast på olika sätt att viss sanning undanhålls, viss historia tiger man om, annat framhålls. Men när fienden kanske inte är fiende vänds allt på ända, för vems sanning skall man lite på?

Jaha, tänkte att drakfantasy är inget för mig, men detta skall vara det bästa 2023 utgett i denna genre. 600 sidor och jag tycker det är bra, kommer på mig själv med att jämföra all annan fantasy jag läst och nog kan man hitta likheter från allt tidigare. Men om detta är första boken man läser är det riktigt bra fantasy. Givetvis förstår man ju att Violet och Xaden kommer att ha ihop det (det heter ju romantisk fantasy) Kan störa mig på lite för långa drakstrider och att många dör eller dödas, bara så där, inga större bråk om detta, tur att det inte var jag och så tänder man en eld. Jag ser ett alplandskap med inslag av kinesiska muren i mitt huvud då jag läser och tycker att kartan som är i ett uppslag borde vara utvikbar istället. Allt som händer verkar hända i ”bokskarven” och det är störigt. Romantiken då? Jo, i stil med Grottbjörnens folk böckerna lagom snuskigt men inget som tar över. Violet är ju ändå 20 år och Xaden 23.

Jag gillar den och har beställt de två uppföljarna

4:a // Maria E

Din vilja sitter i skogen av Mattias Timander, Weyler förlag, 2024
Köpte boken med anledning av titeln; så sa min mamma ofta…
Han är lite över tjugi och ser tillbaka på sitt liv som barn, nu med en ”vuxens” ögon. På veckorna bodde de i stan men till helgen for de alltid till byn och var som familj igen. Redan i småskolan tyckte de att han var lillgammal och vissa barn kallade honom bög, för han var lite eljest. Älskade att läsa, trava ved, ränna runt i byn där man var välkommen hos alla utom Fjällborgs, de skall man akta sig för. Böcker fanns inte i överflöd med de han hittade lästa han och då han försökte passa in och göra som de andra, åka ner på stan, fick han bara kommentarer om vännen Lydia och hans sexliv. Vid begravningar samlades byafolket och han försöker reda ut varför osämjan finns, men ingen vet riktigt varför, det bara är så.

Men så en dag drar han söderut, till Stockholm, träffar åter Lydia, går på caféer och läser, röker och där träffar han Vera Brandt. Fest, böcker, lite droger och litterärt djup, han får skriva för några tidningar och göra intervjuer, ses som lite exotisk. Men int trivs han och Vera verkar mest iaktta honom för egna studier. En dag ringer hon från byn; kanske är det läge att du kommer hem. Tage är död, fick kanske inte den begravning han önskade men vem visste det?
Väl hemma följer han henne till lassa i stan men dö vill hon göra hemma. En dag kommer så Fjällborgs son och knackar på med flickvän och barn och tycker det vore kul om fler yngre kunde stanna i byn, int var han så tokig ändå.
Jag var inte lika sams med textens utformning som i Smirnoffs janakippotrilogin, det tog tid att hitta rytmen och det behövdes nästan att man läste högt för att komma igång. Men en fin bok som lika gärna skulle kunna hetat: ”Det är hit jag kommer när jag kommer hem” Man är den man är och att låtsas vara någon annan kan aldrig sluta lyckligt. Kan inte påminna mig att jag vet vad han heter eller vem hon i storstugan var men jag vet att man pratar inte om vad som hänt, utan väljer att undvika personerna i stället, det förs vidare till nästa generation bara för att…
3:a för igenkännandet // Maria E
P.s Helly Hansen= Pajala-blazer, jag minns det bättre som Glesbygdskavaj D.s

Fristaden av Lena Sundström och Jens Mikkelsen, Norstedts, 2024

”Vinnare av Svenska deckarakademins bästa debut”. På framsidan är det en bild på vad jag skulle kalla stort sanatorium. Rebecca Rönn, en ”kändis” i Malmö hittas död, och då har hon legat länge på en avskild plats utan att någon reagerat desto mer, är kroppen illa åtgången av diverse djur. Då kroppen dessutom tros vara en uteliggares, skickas inte kroppen till rättmedicinska för undersökning som om brott skulle antas, tar det 9 dagar innan en presstalesperson tar till orda och utredning dras igång och man bekräftar att det är Rebecca Rönn. Vi följer två papperslösa pojkar, Ali och Hamid, som råkat snubbla över Rebeccas väska, utan att se henne. Kortet fungerar ett tag och telefonen går inte att kränga. När de upptäcker att de är efterlysta gömmer Ali väskan hos Abbas, en äldre man som bara vill göra rätt för sig men som nu skall utvisas. Han antas vara gängledaren och häktas.

Anne, en utrikesreporter, har blivit dumpad av sin man som nu lever med bästa vännen Klara gör att Anne packar och åker till Skåne för att komma närmare den försummade dottern, det går så där. Hon träffar istället Sven, en ungdomsförälskelse, som inte får blomma upp. Sven å sin sida har fått SMS och signalmeddelande från Rebecca och en lista på utländska namn, innan hon försvann och nu behöver han hjälp av Anne och alla hennes kontakter för att reda i ärendet. Abbas är fel person som polisen gripit. Någon högt uppsatt vill röja dem båda ur vägen, men hur hänger allt ihop? Ali hittas halvdöd under tågspåren och Hamid är försvunnen, Abbas är häktad och Sven utsätts för sexköpsfälla som får familjen att nästan rasera. Sökandet tar Anne från Turning Torso till Kiruna och tillbaka till Malmö och djupt ner under tågspåren och högt upp i samhället.

Tänkte först, vilken lång bok, 440 sidor, men de gick fort att läsa. Efter 200 sidor insåg jag att jag läste ”tunna blå linjen” ur ett annat perspektiv. En rolig mening fastnade jag för när Anne beskriver sitt nyinköpta hus, sett IRL: ”Lite som att vakna upp med en främling och inse att man gift sig på fyllan”

Jag gillar det jag läser och det perspektiv som skildras, Inte polisens som vanligt utan från journalist/reportersidan. Jag kan också störa mig på Abbas och hans situation, en man som vill bo i Sverige, jobba, betala skatt och hjälpa till, inte kan få göra det medan andra får begå otaliga brott men alltid går fria. Vi som läser brottsböcker vet ju att det alltid är maken som är den skyldige om frun försvinner/dödas. Men denna gång har han ett vattentätt alibi av en mycket betrodd person i Malmö. Det är skillnad på lort och pannkaka får också Nico erfara då han inser att han är offeranoden i gänget han umgås med, inte värd ett skit egentligen.

Klar 4:a // Maria E

Albatross av Ann Cleeves, Albert Bonnier förlag, 2020

Efter att sett serien Shetland med kommissarie Perez tänkte jag att detta kan vara nått liknande och det är det men samtidigt inte. Detta handlar om North Devon och Poliskommissarien Matthew Venn, så länge är det ganska likt. Matthew har vuxit upp i en religiös familj i en form av ”Brödraskap” men tog avstånd då han upptäckte att allt bara var en lögn, samtidigt förlorade han kontakten med sin familj. Nu är pappan död och på avstånd ser han begravningen, han är tillbaka till sin barndomsstad som polis och nu har en man hittats död på stranden, knivhuggen och med en albatross tatuerad på halsen. Han konfronteras med sitt tidigare liv men tillsammans med maken Jonathan, som driver ett center för personer med psykiska handikapp, kan han se ljust på tillvaron även om många anser hans liv som otänkbart och syndigt. Simon heter den döde mannen och det visar sig att han och Luce, en flicka i byn med Downs-syndrom, som har sin dagtjänst på centret som Jonathan driver har en hemlighet som ingen får veta. Det blev hans död och nästan två flickor till samt Matthews liv hängde på en skör tråd.

Jag gillade detta med en gång. Beskrivningarna av personer med Down-syndrom är fina och visar på att det finns olika varianter på dessa också, men också likheter så som problem med att de inte kan se ”runt hörnet” de verkar vara här och nu och tror att alla som verkar snälla också är det. Djävulen bor i religionens maktboning, som så många gånger förr. Matthew skall bli spännande att följa

Klar 3:a för denna första bok // Maria E

Allt skall brinna av Sofia Nordin, raben&sjögren, 2019

Boken börjar med att Agnes skall bränna ner vindskyddet, som var hennes och Minnas. Minna och Agnes har varit ett begrepp sedan de gömde sig i plinten för att slippa gympan. Minna sa alltid vad hon tyckte och stred för att orättvisor skulle upphöra, tog fajten med vegetarisk mat i skolan, utan att ha medicinskt brev. Varför får killar göra så, men inte tjejer. Måste vi spela brännboll på gympan, kan vi inte dansa i stället och så vidare. Som läsare känner man ganska snabbt att något inte är bra med Minna. Maniskhet blandat med håglöshet, fullt ös och sedan medvetslös, nästan. Rektorn på skolan blir givetvis inkopplad då mycket sker på skoltid och hon anar bekymmer. Agnes täcker upp för Minna så ofta hon kan men känner sig sviken då Minna plötsligt träffar en äldre kille och börjar röka hasch. Agnes kommer till hennes undsättning, gång på gång men då pojkvännen börjar tafsa på Agnes inbillar sig Minna att Agnes skall ta hennes pojkvän. Mycket händer hela tiden i ett rasande tempo eller så händer inget, då Minna svalde en mängd tabletter och hamnade på sjukhus. BUP tar vid och utredningen säger bipolär, typ. Medicineringen tar ner tempot men gör samtidigt att Minnas personlighet förändras och hon upplever sig som tråkig och ”normal”. Samtidigt som Minna bränner ljuset i båda ändorna följer vi Agnes resonemang. Minna får saker att hända, visst är Agnes med på ett hörn själv men aldrig pådrivande utan mer resonerande till sin natur, allt går inte att göra så fort…

Agnes märker att katastrofen närmar sig men kan inte alltid vara där för Minna varenda sekund, dygnet runt. Eller borde hon det, vara ”brandsläckaren”? Men Sandro är ju där, han borde väl hålla koll?

Jag gillar Nordins sätt stt skriva, det känns nästan självupplevt och naket. Psykisk ohälsa är ju ständigt återkommande hos många unga, vad det beror på är väl okänt men i Minnas fall såg hon och kände lite för mycket om lite för många som hon inte kunde hjälpa. Det var ofta viktigare att gör något för ”alla” andra än sig själv och hon lyssnade inte heller på Agnes, då hon var manisk, men ville att Agnes skulle lyssna och förlåta allt då hon var deppig, det tog hårt på Agnes. Hur gör man i någons närhet när man märker att saker är på väg att gå på röven? Att kontakta BUP/ skolsköterska kan ju upplevas som ett verkligt svek.

Klar 4:a // Maria E

Iskall sol av Lilja Sigurđadóttir, Modernista, 2024

Boken börjar med att vi vet att någon är död och någon kan döda. Arora och Isafold är systrar men lika olika som ett troll och en älva. Arora har alltid vetat att hon måste ta hand om sin syster, då hon är stark och systern svag. Till slut tröttnar hon på det, men när mamman ringer och säger att Isafold är försvunnen reser hon tillbaka till Island för att söka systern på plats. Här tar vi del av några olika händelser som kan tyckas ovidkommande:

Arora träffar Islands största ekonomiska brottsling, Hakon…det måste hon utreda

Omar är inte den han utger sig att vara… och får därför inget uppehållstillstånd, Olga är förtvivlad

Daniel är ingift farbror och polis… med honom känner hon sig tillfreds, kan det bli nått mellan dem?

Isafolds ex Björn har skaffat ny kvinna…och grannen Grimur rakar bort sin förtvivlan över detta.

Sökandet går trögt, ingen verkar säga som det är, av olika skäl och svaren är motstridiga. Arora har ångest för att hon inte hjälpt sin syster mer, men det är svårt att rädda någon som inte vill bli räddad och det är exakt vad Grimur också känner, då det uppdagas att Björn har misshandlat Isafold mer än en gång. Nu skall den nya flickvännen räddas, samtidigt som hämndplaner smids. Arora som är en ”penga-spårhund” börjar luska i Hakons monetära härva och det ger resultat, det gör dessvärre inte sökandet efter Isafold.

Lite rörig handling även om allt knyts ihop någorlunda, som läsare får vi reda på mer är Arora och Daniel i sökandet. Som läsare lär vi känna Arora bättre från barn- och ungdomen och får då en bättre bild av syskonskapet.  Känner igen beskrivningarna av miljöerna och svaveldoften i duschen från då jag var där. Men vad mamman hade på Island att göra kan man fråga sig…mammor kanske måste.

Stark svaveldoftande 3:a // Maria E

Trådar av Emma Andersson, Opal, 2023

Vad vet vi om oss och vårt eget öde? Varför finns vi? Erik vet inte själv vad som är felet men när skogen börjar flytta vill han flytta med, men ombeds stanna. Träden klarar sig utan människan men människan klarar sig inte utan träden. Det blir stora problem i samhället. Erik, också kallad Bortbytingen, blir till slut ”köpt” av trådhäxan Moira och pappan får möjlighet att försörja familjen. Moria ger Erik ett nästa omöjligt uppdrag, att hämta en livstråd till Nico, hennes son. Till sin hjälp måsta han få med sig en ung trådhäxa som kan hålla honom vid liv  med de trådar Moira ger honom.

Det blir ett spännande uppdrag att nå världsträdet för att få energi till att spinna en ny tråd åt Nico. ”En skall stanna, En skall dö och en skall återvända, det är era öden” meddelar världsträdet.

Jag gillade boken, var liksom en typ av skapelseberättelse där alla våra liv, korta som långa är invävda i en skapelseväv och träden är alla sammanlänkade via rotsystemen. Världsträdet är det största av dem alla, jämför Asken Ygdrasil, och alla livstrådar skapas från trädet, barken kardas och spinns till trådar, mäts sedan ut och vävs in i väven och slutligen klipps de av, då slutet bestäms. De tre nornorna gjorde detta. Men sedan Urd lämnat trädet och bara Skuld och Verdandi fanns kvar kunde inga nya trådar kardas fram, då det var Urds uppgift. Boken fick mig att tänka på en tio år gammal belgisk-fransk film om en gud som inte är så snäll och en dotter som hackar sig in i hans ”Skapelseberättelse”, se nedan.

3:a då denna förvånade mig med nytänk. // Maria E, rekommenderas från 12 år

Det helt nya testamentet. Belgisk-fransk långfilm från 2015, finns på SVT Play

Mellan Sverige och Ryssland av René Nyberg, Förlaget 2024

Historiska betraktelser. Jag trodde i min enfald att denna bok skulle handla om Finland, men inget kunde vara mer fel. Den handlar om förhållandet mellan Sverige och Ryssland och det har varat länge och varit komplicerat. Sverige har tagit stor nytta av Ryssland, då det behövts, krigat då det behövts, heliga och oheliga allianser har slutits och brutits för att nå framgång. Men i stora drag har Sverige hatat Danmark mer än Ryssland historiskt sett.

Det känns som om Nyberg haft en gigantisk linjal med alla årtal parallellt med alla regenter och på så sätt följt utvecklingen, när hände vad och vem gifte sig med vem, för att nå framgång eller kriga. Bitvis kändes det som att alla spelade RISK. De bytte eller erövrade länder av varandra, till och med öarna i Nordatlanten var ofta i byteshandel. Det enda jag tyckte var lite jobbigt var att han skriver om samma tid i olika kapitel beroende på vems sida man står på och ibland också kommer in i nutid. Till sin hjälp tar han också både döda och levande historiker, bland andra Peter Englund. Det som överraskade mig mest var väl att Gustav III var så krigisk, trodde mer på att han var upplysningsman och teaterkung. Ett annat som också förbryllar är: Hur kunde det gå så fort med förhandlingar mellan länder/regenter, det fanns ju inte SMS eller Internet… Men informationen nådde fram snabbare än djungeltrumman, eller tack vare densamma, eller är det så att linjalen inte är linjär; 2 år är kanske en kort tid på 1600-talet.

Lite mycket namn, och årtal, kartan i boken hjälper något men är man inte insatt i vad länder eller områden hette förr är det lite trickigt

3:a // Maria E