Ljus och skugga av Samuel Karlsson, Lind&Co, 2025
Å när Mörkö serien verkar vara slut greppar jag en ny bok av Karlsson och blir inte besviken, denna gång heller. Nu är det journalisten/kriminalreportern Tasha Tikkanen som är i en Stockholmsförort för att bevaka en skjutning. Hon blir då varse om vilken ammunition och vapen som använts, verkar vara samma som då hon var på lokaltidningen i Vimmerby? Tasha har sin syster inneboende och det är allt annat är enkelt, Nadja är trotsig, tar droger lyssnar inte på storasyrran, som faktiskt vill väl efter många år av ångest då hon lämnade Nadja och for till Stockholm. På nyhetsredaktionen försöker man göra nyheter av ingenting och då dyker ett foto upp på redaktionen som gör henne kall, det är från Erik. Kusinen Jarmo sitter på kåken och får besök men till slut måste hon åka ”hem” till Vimmerby och ta tjuren vid hornet. Så efter knappt 100 sidor är det en titt i backspegeln på Tashas liv och arbete i Vimmerby och där får vi reda på det mesta av hennes trasiga liv under 230 sidor, sista 100 sidorna är vi tillbaka i nutid fast också då i Vimmerby för att knyta ihop allt och även träffa Erik, för inget är enkelt med skuld. Och det finns många som inte vill att den smutsiga byken skall ut för vädring. Många håller varandra bakom ryggen och det håller på att bli Tashas död.
Det är en allvetande berättare som ger oss allting, vilket kan störa mig ibland. Jag saknar ”jag perspektivet” men historien är inte ny. Gamla oförätter, trasig barndom, ångest över att inte kunnat hjälpa alla och känslan av att alla tycker en är egoistisk. Bra läsning trots det och bra språk, trovärdig journalist.
3:a // Maria E
Hobbybibliotekarien 