Tidstillflykt

Tidstillflykt av Georgi Gospodinov, Ersatz, 2025

Hur mycket är man villig att betala för att dö lycklig?

Gaustin, bestämmer sig för att öppna en klinik för alzheimersjuka i Schweiz. Det börjar i lite skala, i olika rum från olika tidsepoker till att bli våningar och stadsdelar. Om en alzheimersjuk person inte minns något, har den funnits alls? Gaustin försöker hitta tiden då den sjuke var lycklig och låta denne dö vid den tiden. Problemen uppstår när folk inte bara vill dö lyckliga, de vill också leva i tiden då de var som lyckligast. Men när var det då, alla har väl olika lyckliga tider och när land efter land skall folkomrösta om vilken tid de skall ta uppstår besvär när grannländer har olika tider och man bestämmer att inga resor får ske utomlands under en tid. Sveriges ”lyckliga tid” blev 1977. Men allt är bara en lek? Att rymma från sin tidstillflykt på 40-talet och hamna i 2020-talet, kan ju vara livsfarligt, eller så tror man att man är med i en si-fi-inspelning av framtiden…

Just själva ordet tidstillflykt förklaras på sid 107, förklarat som en skyddad tid.

 312 sidor och jag kämpar, vill verkligen läsa denna bok, men jag hittar inget flyt, kan inte ens irritera mig på oflytet. På sid 269 får jag intrycket att allt bara är påhittat , vilket det givetvis är, men av vem…finns inte ens Gaustin? Och alla ansikten han ritat men aldrig mött finns det datorer som kan göra, typ AI. Nej, detta var inte min typ av bok även om själva tanken är lite kul är boken tråkig att läsa.

Roligt: ”Att gnälla är för en bulgar som att tala om vädret för en britt”- haha.

”Den bästa romanen som jag har läst på flera år. ”tycker Victor Malm, Expressen

Men nä, jag håller inte med.

2:a // Maria E

Georgi Gospodinov, f. 1968 i Yambol, Bulgarien, blev känd för den internationella publiken med sin första roman, En naturlig roman, och Sorgens fysik, som har översatts till över tjugo språk. Han lever och verkar i Sofia.
Hajduker (ungerska: hajdú, plural: hajdúk) är en från början av 1500-talet använd benämning på de personer i centrala och sydöstra Europa^[1], som under Osmanska rikets tid övergav sina fredliga yrken och ägnade sig åt ett ständigt gerillakrig mot överheten; de blev emellertid ett plågoris även för sina kristna grannar, och de ungerska riksdagarna försökte kväsa dem genom stränga lagar. Ordet hajduk blev senare en synonym för bandit, pirat och stråtrövare.

”Hejdukar” betyder en person som utför order utan att ifrågasätta, ofta i en skum eller föraktlig roll, som en hantlangare, lakej eller underhuggare. Ursprungligen syftade ordet på ungerska soldater, men i dagens svenska används det bildligt för att beskriva någon som troget och blint lyder en annan.