Stoner

Stoner av John Williams, Natur &Kultur, 2014
Detta är en nyutgåva på boken som kom ut 1965. En bok som jag aldrig skulle valt men som jag är glad att jag läst. Bokens två första meningar sammanfattar hela boken om William Stoner som föddes 1891 i mitten av USA, Missouri. Då han är 19 år tycke hans pappa att han skall utbilda sig inom jordbruket, ny skola och du får bo hos din mammas kusin under dessa fyra år. Inga men! Men efter två år inser han att detta med jordbruk inte är hans grej, han har inga vänner utan böckerna blir de han tyr sig till. Då en av lärarna frågar vad han vill med sitt liv, vet han inte och får då tipset: Du skall bli lärare, det fattar du väl. Kvarstår att rakryggat förklara för föräldrarna att han inte kommer tillbaka.
WW1 bryter ut och många tar värvning, inte Stoner, han fortsätter att undervisa och första kvinnan han ser, friar han till. Äktenskapen går inget vidare, båda två har vuxit upp i hem utan känslor och närhet så hur det egentligen blev ett barn är ett mysterium, men Edith ville det efter cirka tre års äktenskap och Grace föds 1923. Edit blir sängliggande nästintill ett år efter födseln och all kärlek som Stoner hade inom sig får Grace. Nu har det gått 100 sidor.
Sedan följer berättelsen om Edith som försöker vända Grace från pappan, skyller på hans jobb och att Grace måste han vänner mm, Stoner viker ner sig hela tiden, ommöblering, han flyttas ut ur hemmet, nästan. Universitetet blir hans räddning och trygghet och där börjar han ta för sig, men hamnar i onåd då han underkänner en Mr Walker med anledning av bristande kunskap och då samtidigt underkänner hans handledare. Samtidigt träffar han Katherine, elev på skolan, som lär honom vad kärlek och passion är, för detta tvingas hon sluta vid skolan och Stoner får traggla på med sitt äktenskap och sitt jobb, finner sig i allt. Inte förrän sid 235 vaknar rebellen i honom. Grace växer upp och till mammans stora lycka blir hon populär, så populär att hon blir på smällen och tvingas gifta sig med pappan som då tar värvning i WW2 och omkommer ganska direkt. Grace dekar ner sig och farföräldrarna tar hand om barnet. Stoner kör: kliv, kliv, överlev, kliv, kliv överlev under krigsåren. Sedan drabbas han av Cancer och dör.
Hela Stoners liv är ganska grått, men vart skulle han få ljusglimtarna ifrån? Föräldrarna gav honom inget, frugan gav honom inget, Katherine gav honom allt, men det gick ju så där, Grace fick det lilla han hade tills Edith tog det från honom och han bara ”gillade läget”. Konflikträdsla är ett ord som kommer för mig eller till viss del obryddhet. Men då det gäller Mr Walker blir jag lite tveksam om Walker kunde läsa alls, han kanske bara var en sådan som lyssnade och mindes och repeterade med egna ord vad som sagts. Mr Walker-historien tar ändå upp många sidor av boken, så den störde Stoner i själen, där var han inte obrydd och det höll på att kosta honom tjänsten. Vuxenmobbning inleddes till dess att han kom på ett sätt att göra revolt…
Då Edith hade fjärmat Grace från Stoner gjorde han samma sak; på sid 192- är det ”barnet” och på sid 213- ”dottern”
Boken är tungsint och kärleksfull på ett kärlekslöst sätt för ingen har lärt sig vad det är, och när det väl uppstår kärlek blir alla avundsjuka och sätter stopp på det. Det gör även Stoner.
4:a för denna bok // Maria E