De ensamma

De ensamma av Anna Kuru, Modernista,2023

1975; Dysfunktionell familj som lever i utkanten av stan och ingen har någon insyn i deras liv, verkar det som. Mamman är lätt störd och pappan jobbar mest så det är tonåringen Carina som får ta hand om lillasystern. Carina själv vill mest bara bort därifrån, särskilt efter det som hänt och det får man reda på i slutet. Pappan och mamman varken ser eller vill se vad som händer och gör de det, är det Carinas fel. Lillasystern är den enda som gör att hon inte tar livet av sig. Men nu skall hon sticka, de skall bara fira midsommar tillsammans en sista gång, pappan och mamman skall åka på en kort semestertur efteråt. Planerna går bra och dåligt, föräldrarna hittas döda och Carina får skulden och SoS tar lillasystern…

Hösten 2021; Kvinna som känner sig anonym i Stockholm, hon verkar trivas med lägenhet och jobb men vill inte gärna umgås med någon på fritiden och då kommer samtalet… och hon åker till Kiruna.

Jag upplevde inget nytt med boken, Snarare så befäster den bilden av tysta norrbottningar som inte pratar om det som är viktigt, kanske är det för att de är tjejer, som bastusnacket inte fungerar, kanske är det för att mamman är psykiskt sjuk och kanske förträngt sanningen. Kuru är en fena på detaljer i alla fall och det är skönt att läsa texten, även om den inte överraskar.

3:a // Maria E