
Glasveranda med sjöutsikt av Hanna Blixt, Historiska media, 2020
Tja, lite feelgood har väl aldrig skadat. Men detta var på gränsen till för mycket. Nora flyr Schtorschtan då det visat sig att pojkvännen varit otrogen och hon kommer till Leksand, där hon växte upp. Av vännen Vega får hon låna en liten timring för att hitta sig själv och att aldrig mer bli kär. I Leksand finns också den avdankade författaren Claes för att signera böcker och där träffar han Torsten som glider in och ut i minnenas allé. Men allt det Torsten berättar är mycket bättre än det Claes skrivit. Torsten visar sig vara Noras morfar. Noras närmsta grannes ”husvakt” är en supertrevlig kille som heter Viktor och han får Nora att säga ja till att vakta både hans hund och katt och redan nu ser man vart det lutar…
Well, ja, det var feelgood men jag kan inte låta bli att fundera över associationen: ”Det var sannerligen ett noggrant förband han hade lagt, som fått vilken plutonsjukvårdare som helst att bli grön av avund”. Detta då hans hund slitit Noras gosedjurskanin i bitar… Både bandage och sjukvårdare hade passat bättre men Hanna kanske är med i Hemvärnet??
Det finns två delar till i denna ”Leksand-svit”
Kanske blir de lästa
2:a // Maria E